Att ha en buffert är en grundsten i en bra ekonomi, det gör att du kan klara av oförutsedda utgifter utan att behöva låna pengar och kan utnyttja ekonomiska möjligheter som uppstår i ditt liv. Att gå från att leva dag till dag till att ha en eller flera månadslöner på kontot kommer att göra ditt liv extremt mycket lättare.
En bra buffert bör motsvara minst 1-2 månadslöner på kontot, det gör att du klarar av att köpa en ny diskmaskin, reparera bilen eller ersätta tillfälligt förlorad inkomst under en kortare period. Om du vill vara extra trygg i din ekonomi bör du satsa på att spara ihop en buffert i storleken 3-6 månadslöner, men då kan en del av bufferten ligga i andra tillgångar än likvida medel på bankkontot.
Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Avanza
Innehåll
Få en bättre ekonomi med ett buffertsparande
Att ha en tillräckligt stor buffert gör att du kan känna dig trygg i din ekonomi. Du behöver inte oroa dig för att oförutsedda händelser ska ställa till det för dig. Enligt mig är en buffert det absolut första du bör fixa när det gäller din ekonomi.
Läs guiden om hur du kommer igång med ett buffertsparande snabbt och enkelt!
Om du lever från lön till lön idag bör du lägga 100% fokus på att snabbt bygga upp en buffert på kontot. Kapa alla onödiga kostnader och spara så mycket du kan tills du har minst 1-2 månadslöner på kontot. Jag lovar dig, du kommer att sova mycket bättre på natten då.
Hur stor buffert bör man ha?
Som jag precis skrev bör du ha minst 1-2 månadslöner som buffert. Efter det kan det vara dags att börja spara i aktier eller fonder som också kommer att fungera som en viss buffert, även om de ligger investerade på börsen.
För att du ska känna dig trygg i din ekonomi behöver du helt enkelt tillräckligt mycket lättillgängliga pengar för att kunna betala saker du inte räknat med. Allt från att du blir av med jobbet, att bilen går sönder, till att köpa en ny dator.
Om du klarar dig en månad på din buffert är det bra, men självklart är det bättre om du kan klara dig flera månader utan att oroa dig. För att hitta motivationen att spara ihop till en buffert kan du peppa dig med uttrycket ”det är billigt att vara rik”.
Det betyder enkelt förklarat att personer som har bra med pengar kan ta till vara på möjligheter och slipper låna sig ur oväntade situationer. I längden leder det till att det mesta i livet blir billigare, med en bra buffert kommer du att komma undan billigare i livet.
Buffert för husägare
Som husägare kommer du alltid att behöva en högre buffert än om du bor i lägenhet. Det beror helt enkelt på att det är fler kostnader som kan uppstå som du själv är ansvarig för att betala. Bland dessa hittar vi bland annat:
- Varmvattenberedare
- Tak
- Fasad
- Dränering & husgrund
- Fönster
- etc.
Buffert om du bor i lägenhet
Om du bor i lägenhet kommer du fortfarande att behöva en buffert, även om den kan vara lägre än om du bor i villa. Du kommer antingen att bo i bostadsrätt eller hyresrätt och det skiljer lite hur stort ansvar du har för kostnader kopplat till boendet.
Bostadsrätt
Om du bor i bostadsrätt så har du oftast bara ansvar för det som är ”i din lägenhet”. Det betyder att du får ta kostnader för en trasig tvättmaskin, kyl/frys, om spisen går sönder eller om du skulle råka tappa något som förstör golvet.
Däremot brukar oftast föreningen ha det ekonomiska ansvaret för den yttre delen av fastigheten samt avloppsstammar, tak, fasad etc. Du riskerar därför inte att som enskild person drabbas av lika många oförutsedda kostnader eftersom du bara har ansvaret för din egna lägenhet.
Hyresrätt
När det gäller hyresrätt så har du oftast ännu mindre enskilt ansvar för underhåll och om saker går sönder. Oftast har fastighetsvärden hela ansvaret för underhållet och du själv är bara ansvarig för om du har sönder något.
Det går ofta att försäkra sig mot så på ett sätt är en hyresrätt det ”säkraste” alternativet om vi pratar oförutsedda utgifter.
Buffert för oförutsedda utgifter
Den stora anledningen till att vi överhuvudtaget har en buffert är ju för att minska risken att hamna i en situation där vi inte kan betala för oss. Om den risken inte fanns skulle vi ju hellre investera pengarna på börsen och utnyttja ränta-på-ränta effekten.
Vi vill alltså veta att vi kan betala oförutsedda utgifter. Eftersom vi aldrig vet vilken dag bilen går sönder eller om vi en dag står utan jobb får vi helt enkelt ta kostnaden det innebär att ha pengarna på bankkontot. Så se bara till att spara ihop 1-2 månadslöner, glöm de pengarna och påbörja sen ditt aktiesparande.
Långsiktigt nöjessparande
En annan typ av buffert kan vara en del som är avsedd för roliga saker som resor. Kanske gillar du att resa och då kan det vara en bra idé att sätt av ett par tusen varje månad för det även om du inte har någon resa planerad just nu.
På det sättet kan du alltid slå till om det dyker upp erbjudanden eller sista minuten eftersom det alltid finns pengar avsatt till det. Det positiva är att resebudgeten fungerar även som en extra livrem till din vanliga buffert om någon riktigt stor kostnad skulle uppstår eller om du t.ex. skulle bli av med jobbet.
Hyr mycket pengar bör en 30-åring ha på kontot?
Det finns självklart inget generellt svar på vad en 30-åring bör ha tillgängligt på kontot utan det beror på hur livet ser ut. Har du inga barn, ingen bil, bor i en hyresrätt och har väldigt låga fasta kostnader så klarar du dig på en lägre buffert.
Om du däremot bor i villa, har barn, hund och två bilar kommer du att behöva en betydligt högre buffert för att sova gott om natten. Även ditt övriga sparande kommer att påverka ditt krav på buffert, om du har mycket pengar som ligger i aktier, fonder eller fastigheter har du såklart en trygghet där.
Hur stor buffert bör en pensionär ha?
Precis som i exemplet ovanför skiljer det från person till person. En stor fördel man har som pensionär är ju att ”lönen” kommer i form av pension och är förhållandevis säker i jämförelse med en lön från ett arbete. Du kan troligtvis räkna mer exakt på hur din ekonomi kommer att se ut de närmsta åren.
Nackdelen som pensionär är att det inte är lika lätt att skaffa ett extrajobb om det skulle behövas. Först är det inte lika många som anställer äldre personer men sen kanske inte orken finns där. Summa summarum är alltså att även pensionärer borde ha en bra buffert.
Försäkringar, A-kassa etc.
En sak vi bör ta med i våra beräkningar över hur mycket vi behöver i buffert är även våra försäkringar. Om du har inkomstförsäkring, A-kassa, drulleförsäkring, extra bilförsäkring osv. gör det självklart att riskerna för oförutsedda utgifter minskar.
Överskatta dock inte försäkringarna och ta reda på vad som verkligen ingår. Det kan också vara bra att vara medveten om att försäkringsbolagen ger ut försäkringar för att tjäna pengar på dom. De tjänar alltså mer än vad de betalar ut i försäkringsersättningar, så troligtvis skulle du själv tjäna på att öka din buffert som en ”egen försäkring” istället för att betala för dyra extraförsäkringar.
Läs mer: Så här bygger du en pengamaskin
